Innhold mot kreft
Marte Gråberg, Kreftforeningen
Marte har de siste årene vært involvert i Kreftforeningens redesign av nett og nye måte å jobbe på. Hun styrer en redaksjon som jobber godt og målstyrt med både nettsiden og sosiale medier – det har gitt resultater. Men verden er i stadig forandring og Marte vil også fortelle hvordan de forbereder seg for å møte fremtiden.
Please note
In this video a part of the talk is missing - watch the interview with Marte Gråberg for a summery of her entire talk.View transcript
Tusen takk. Veldig hyggelig å kunne fortelle litt om hvordan vi i kreftforeningen jobber med innhold. Som Petter sa så er jeg webredaktør og kommunikationsfrodiver. Det betyr at jeg har ansvaret for alt innholdet kreftforeningen har på nettsiden sin. Alle kampanjesider og kreftforeningen.no. Vi har i tillegg jobbet med social media sammen med to andre i kreftforeningen. Så vi tar mange valg på vilke kanaler vi skal bruke. Som sikkert mange andre som sitter her så jobber vi med en organisation som er i mange kanaler. Som social media, nyhetsbrev, printmateriell, nettside, telefontjeneste. Man har mange kanaler som man skal forholde sig til. Så vi bestemmer oss for hvilken innhold vi skal bruke i de olika kanalerne. Nogle ganger kan det kännes ut som om en kanal tar over lite. Det er interessant, hvis organisationen hade vært mer oppdatt av nettsidetall. Som de er av hvordan hver enkelt post gick så hade det vært väldigt spennende. Man får ofte sånn hvordan gick den posten eller var tallen på den posten. Mens var tallen på den siden på nettsiden som de borde bry sig om mener jeg. Kreftforeningen hade en relansering av hele nettsiden vår. Vi gik over til EP-server i 2012. Da tog vi ikke med oss noe av det gamle innholdet. Vi gik fra fem och et halvt tusen sider till tusen sider. Vi jobbet enormt mycket med innholdet. Hvordan vi skriver det. En redaktørhåndbok, sökmotoroptimalisering. Rett og slett skapa gott innhold för brukaren våre. Vi gjorde också undersökelse för att veta vad brukarna av kreftforeningen.no ønskar att finne på nettsiden. Så vi kunde tydlig se, ok det är detta folk vi har. Så ser man tydlig vad folk ikke vil ha på nettsiden. Det är intressant att se, vi har ju noen mål som organisation. Några av de mål hamnar ganska länge ned på den toppoppgaveundersökelsen. Som gjorde att vi måste jobbe lite mer med nettsiden för att exponera de för de tingarna. Men det har gitt noen resultater. Både antal besök på nettsiden våre har gått väldigt upp sedan relanseringen i 2012. Vi har också andra mål som samtal på kreftlinjen. Det är kreftsikplärare som svarar på telefonen på alla typer spørsmål om kreft. Det är ett mål att fler ska kontakta oss där. Det vi också, vi har snackat lite med de som svarar på telefonen. De sa att de märket sig att folk ofta sa, jag läste på nettsiden deras, att den och den krefttypen är sådana sådana. Men vad betyder egentligen det? Så att spørsmål inte blir statistiska och ting du kan finna ut på nett. Men du kanske har mer upplyst för det har varit inom nettsiden vår först. Och så snackar vi med en rådgivare om mer ting. Intäkter är också en viktig del för oss. Vi driftar ju kun av stötten från det norska folk. Så det är att nett-siden också bidrar med intäkter till kreftföreningen är ett mål. Det var en av de uppgaven som kom ganska länge ner på den toppuppgavuntersökelsen. Det är att stötta kreftföreningen. Så det har vi en utfödring. Men som vi har löst bra med att prioritera nett-sidene, det är det vi gjort på stöttesidene. Prioriterar det så att vi är tydlig på vad vi önskar att du ska göra. Och så har vi förbedit skeman vår, så att det är enklare att ge gavor. I tillegg till att vi har puttit gaverskema vårt lite runt omkring på sidan. Vi har också vunnit en Beste Text-pris, alltså Beste Informativa Texte på nett. Det var väldigt hyggligt. Det handlar om att snacka till folk på en måte som de förstår det. Så denne prisen vant vi för sidan vår om vad är kreftforskning. Något som egentligen är ganska komplicerat hemma, men som juryn här menade att vi hade gjort så förenkligt och gott språklig innehåll för folk. Redaktionen har dessa fem spörsmål, den ser ganska mycket ut. Men de har fem spörsmål som vi syns är geniala att bruka. För om någon kommer till oss från ett eller annat sted i organisationen och säger att detta måste vara på nett-siden, så kan vi ge dem de spörsmålna. Så kan vi säga sånt, lads diskutera det. Så må de svare på spørsmålen, så tar vi dem med in i redaksjonsmøtet. Så har man en bedre diskussion på om nett-siden är riktig kanal för innehållet eller om vi må göra något annat. Så vi får på en måte ge folk lite ansvar själv också för det de önskar ut. Sätt igang en tankeprocess. Så kan det vara att man undervejs uppdager att nej, det är inte här man ska ha det. Vem är målgruppen för innehållet? Om de svarar att det är fagpersoner, alltså det är hälsesöster som ska snacka med barn som har en mor som har kräft. Om det är målgruppen så kan du lägga det på kräftförlänningen.no och säga att du har gjort jobben igen. För vi har inte så många fagpersoner, ser vi på talen våre, som är innehållet på nett-siden. Så då måste vi hitta andra kanaler, kanske vi ska hålla föredrag eller vi ska sända något i posten eller sånt. Bruka andra kanaler för att nå den målgruppen som är vanskligare att nå på nett-siden. Samma som att beskriva tänkt brukescenario för innehållet. Ett exempel på hur brukaren kommer in och finner det. Google de, ser de en länke på Facebook, är det ett nyhetsbrev. Hur ser du för dig att den målgruppen som du önskar få in på detta innehållet, finner det? Så det kan jag bara anbefala en gång, att man bör ha någon sånne spørgsmål så att redaksjonen kan lättere jobbe med fagpersoner och andra i internt organisation. Och försvaret externt. Söker mått och optimalisering, det är säkert många som har jobbet mycket med det framför. Det vi har gjort är på en måte att bara det att sörga för grundmuren med ett gott innehåll och en responsiv nett-side som är tillpassat i alla enheter, gör att Google säger att detta är en bra side. Den arrangerar vi högt. Men du måste jobba med andra ting också, som vi har sett på här. Overskrifter, ingresser, länketexter, bildetexter osv. Så det är en kontinuerlig arbeid som vi driver med i redaksjonen. Så man måste testa ut lite. Gå i Google, link och nito, och testa och se hur vi hamnar. För det justeras hela tiden. Vi har också valt att köpa en Google-annonse på de sökeror vi menar att vi beværer på. Som vi är på femte eller sjätteplats, for example. Vi får se om vi ska köpa en annonse på denna ställe. För det är viktigt för oss att de som söker efter någon kraft kommer till oss. Jag nämnte den innehållsanalysen. Detta var de kriterier vi satte för vår innehållsanalys. Det kan ju vara forskielligt från redaksjon till redaksjon. Men det att ha prioriterat innehåll, god nettskriving, gode länker, prioriterat väg vidare osv. Bruka illustrationer, den fick alltid dålig karakter. För det är den vi är kanske dåligst på. Vi har liksom gott skriftlig materiell. Så nu måste vi jobba oss med att komma upp på det visuella. På video, bilder osv. Det vi har som en sådan regel i redaksjonen är att vi ska inte pynta på sidor. Vi ska inte putta på bilder bara för att det gör att du får farga på en sida. Bilder eller det visuelle ska så tillföra texten. Du ska få nåt ut av att se bilder. Det ska inte bara vara människor som smiler. Vi har gjort lite bruktesting både i lab, som är lite mer kostbar affärer. Men vi har också gjort något som du ser på sidorna, en grilliga bruktesting som det kallas. Redaksjonen hade på foran skrevet en spørsmål som vi lur på. Vad ska vi finna ut det? Så går vi ut med mobilen på gatan. Det var extremt ubehageligt i starten. Alle grupte sig väldigt mycket. Men så kom vi tillbaka, så hade man fått så mycket svar. Så mycket spännande information vid att se hur folk var. Gick den vejen eller brugt ingen menyen. Ingen brugt menyen. Varför gjorde du inte det? Er det för din nation lite synlig eller? Så hade du chokladet, så blev det god stämning. Det var så man borde göra mer av. Det tog en time, och det gav oss ganska mycket. Så är det en digital strategi som vi också jobbet mycket med. Som vi kommer jobba vidare med nu. Nu har kraftföreningen fått en ny strategi för 2016. Den gäller på mål på alla kanaler. Det har man både nettsiden. Du kan ha Facebook, målen på Instagram. Den digitalen strategin bör innehålla alle kanaler. Den bör också innehålla mål, målgruppe, hvilken stemme du har. Vilken kanalvalg du har, och hur du organiserar arbetet. Det gör vår digital strategi. Det är rätt och slätt ett Google-dokument. Havde någon på webdagen med NetLife i fjol, så hade Ida Åhlund och Ida Jackson ett foredrag. De hade en länk på en mål som Plan Norge brukte. Den har vi också bara tagit i bruk. Google-dokument, väldigt enkelt, som du kan dela med alla. Så en fan är på att vara av de här tingarna. Målene våre är på måte baserat på... Du har forrättningsmålene, och så har du de digitalmålene. Du kan inte laga digitalmål som inte är baserat på förrättningsmålene. Det gör nettsiden nåt helt annat än det den ska göra. Du måste ta utgangspunkt i det som är målene. Nu har vi en ny mål från 2016. Då ska vi in igen i maj och se på om vi ska justera de digitalmålene. Så att vi däcker mer det som är kraftförändringens inrettning i alla i helheten. Så det må man göra. Så det tog jag med, som att den är vedtagd i lediggruppen i 2012. Det är viktigt att få ledelsen med på att detta är ok. Detta syns vi är spännande. För det gör det att redaktionen lättare kan jobba med det senare. Målgrupper. Vem är det du snackar direkter till och vem är det du snackar indirekter till? För oss i kraftförhållningen så snackar vi direkter till patienter pårör en befolkning och forskare. Vi snackar indirekter till fagpersoner, press, myndigheter och intresseorganisationer. Det betyder i praxis, att allt fagsbråk ska bort. Vi snackar till vanlig folk, vi snackar inte till sykeblärare, läger eller hälsesöster. Vi tror eller vi vet att när vi har gjort innehåll vart gott och förståeligt för vanlig folk, så kommer också fagpersoner till att få nytta av det. Vi snackar om alla ting det latinske eller gör det vanskeligare än det det trenger att vara. Varsak stemme man har i en organisation. Vi sätter vissa kriterier på varsak stemme vi i kraftförhållningen ska ha, som gör det enklare för oss att kunna skriva på den måten som vi gör i den posten här. Idag jubler vi för att to immunterapimediciner som är godkänt på bruk. Det är en väldigt starkare ord än att säga, idag blev två immunterapimediciner godkänt. Om du har en klar stemme från organisationen, så är det lättare för de som jobbar i redaksjonen eller med social media att kunna bruka lite mer kraftuttryck, utan att det blir din egen kraftuttryck. Det är inte jag som Marte som ska skriva det, men det är jag som kraftförhållningen. Vi har lov att vara entusiastiska. Så är det organisering. För att undgå att man jobbar i Siloer, så är det viktigt att man har några samarbeidsarena. Vi har redaksjonsmötande, social media redaksjonsmötande, och vi jobbar samman. Nu är det inte längre så att pressen driver kunden. De är det ena som driver pressarbeid. Kræftsyrkeplanen är det ena som driver faglig svar om kräft. Och Marked driver in samling. Vi driver ju alla sammen med de ting vi måste samarbeida om, för det sker i alle kanaler. Det sker på nettsiden, det sker i social medier. Så det är viktigt att man inte jobbar varför sig med sitt. Vi driver också med det som kallas mikroskriving eller parskriving. Det betyder egentligen att ingen i kraftförhållningen som lager en post som ska ut på Facebook och sitter och skriver den själv och publicerar det rätt ut. Den går alltid inom två personer som kommer med förslag på andra måter att säga det på. Spisser budskapet lite. Kanske vi snur på hela grejen. Kanske man har något annat godt förslag som träffar bättre. Vi jobbar sammen med hver enkel post. Det mener vi att det ger kraftförhållningen bedre innehåll. I stället för att jag ska sitta och bara pusha ting ut som jag føler får höres fint ut, så får man ett arbete med det. Det kan också laga mer likbart innehåll, som vi kallar det. Detta är något som folk önsker att respondera på. Klicka på. Detta är den planen jag snackade om. Som vi planer egentligen hver dag. Det ser lite omfattande ut, men när du först har fått hela den grejen på plats, så är det enklare att faktiskt posta i de socialmedlen. Så vi skriver vilken dag, vi skriver vad vi ska ha ut, som i filmen, i øjeblicken de fick kraft. Så fler patienter som fortäller om det øjeblicken de fick på skenen. Vad är målet vårt med akkurat den posten? Jo, här är det videovisningar. Här önskar vi att man ska se den videon, så att det kan ge engagemang för vår pågående bussaktion, Kraft, akk och kraft. Det är lite indirekt, vi har bussbäret ute, så vi behöver att man ser filmen. Så det är det Reach som är viktig. Vart stil och ton är det vi ska ha när vi skriver den posten? Det har vi sagt att vi kan vara rört, respektfull, men också lite engagerat. Det är lov att vara det. Vad är handlingsdrivern? Jo, det är att se videon. Så har vi också en liten call to action under, som är att gå till Kraft, akk och kraft, och att den får ge pengar. Detta är en typ av filmpost. Så har vi resultat på sidan, som vi pröver att vara flinke till att putt in, men det är ofta där vi fejler lite, att det går så fort i vardagen, så vi glömmer att se vad som faktiskt gick bra eller ikke. Men vi pröver att putt in det. Det samme gäller på tirsdag, onsdag och torsdag. Planlägg gott för var enkelt post, men du vet vad du önskar uppnå. För vet du vad du önskar uppnå, så är det inte säkert det är flest möjliga likes. Du kan ha en kämpevälkiga post, som ser ganska trist ut, men så länge du då uppnådde det du skulle med posten, så kan du vara förnöjd med den allikevel. Så hvis vi önskar få 10 frivilligheter i harsta, till att starta möteplatser för barn, som har förälder med kraft, det är målet vårt. Vi önskar 10 frivilligheter, så vi kan ha en kämpebra reach eller massor likes på posten, men vi behöver att någon melder sig som frivillig. Då kan vi inte putta det som en bildpost, så man vet att bilder kan ge mer reach. Då måste vi ha en länkepost, för vi önskar att folk ska klicka in för att melde sig på skärmen. Så det är enklare att veta vad slags typen du ska ha. Skall du ha en länkepost, eller en film, eller vad ska det vara? Hvis du har målet, så är det enklare att veta. Detta är också det vi snackar om mycket i kraftförbundningen, för vi som jobbar med socialmedel i kraftförbundningen är lite känt som någon som kan ofta säga nej. Då spør vi ofta om de tänker att detta är relevant för följarena, eller om det är bara relevant för oss själv att fortälla om det. Så det är den där relevanten för de som följer oss, som alltid måste vara ledestjärnen vår. Sen är det något med insikten. Hvis du vet vad som fungerar på sidan din, så är det också enklare att lage nästa post och nästa post. Så som för oss så vet vi att personlighistorier, som denne, alltså när Anniken har haft kraft tre gånger, nå kraftfri osv., hon fortäller sin historia, som går in till kraften, så får man kraft på om man kan läsa mer av den. Så är det ett skema nedspå om man kan stötta efter att läsa den saken. Men vi vet att personlighistorier är något som folk som följer kraftföreningen etterspråkar. Och det vi kan bruke den insikten till, är ju att se hur vi kan bruke den insikten till att få de mindre populäre budskapen våra ut. Så som for exempel alkohol, alltså förebygging, får folk till slutt att snusa, eller slutt att röjka och dricka mindre alkohol, är kanske något som inte är lika populärt att fortälla om hela tiden. Så då på måttet brukt vi den där personlighistorierinsikten, så fick vi någon till att fortälla att hun skulle ha en alkoholfri sommar och uppfordrar andra att göra det samme. Så då är det inte kraftföreningen som blir sådant, pekefinger, slutt att dricka alkohol. Det är det hon som säger, jag gör det, kanske det är något för dig också. Och den fick vi mycket bättre reach på och tillbakemeldning på än mycket av det andra förebyggande stoffet som vi hade. Och så är det det med relevansen. Vi har gjort flera ting vi gör som inte har fungerat lika bra. Någon gånger så är det vanskeligvite. Man kan tro att en post ska gå kämpebra, men också gör det inte det. Eller att man tror att nåt är helt grejt, och så går det helt vilt bra. Vi var med Frivilligt Norge på en kampanje där man skulle dela frivillige videor. Så vi fick delt en video med en av våra frivillige, och den gick ganska bra. Han är på sykehus och möter kraftpatienter. Men så måtte vi dela en video från en frivillig från Åver Oslo-festivalen, och den gick inte lika bra. För följare av kraftföreningen sin Facebook-sida är inte lika intresserade i de som jobbar frivilligt för andra, men de är intresserade i frivillighet för kraftföreningen, det är därför de följer oss. Eller så kunde de följa festivalen. Så det är den relevansen för de som följer oss som vi alltid måste tänka på. Så jag sa att jag skulle säga lite om hur vi ser på framtiden med de nya funktionerna, alltså vart ska man ha innehåll och så vidare. Det som vi tänker i kraftföreningen är att man kan gå och ta i bruk alla möjligheter som finnes, men du måste veta vad du önskar uppnå med de julekeposterna för att på måttet finna ut vilken typ post du ska bruka, ska du putt in hållet på nettsiden och bruka det som länkepost, ska du lägga in en instantartikel eller ska du ha en videopost. Om du vet målsättningen, vad du önskar uppnå med posten din, så är det enklare att veta vad du ska ta i bruk. Ett exempel här är vårt månadsforskningsprojekt som vi har var månade. Där säger vi vad pengene går till, alltså vad är det varens de kronor folk gir in till kraftföreningen, så det ger vi till forskning, så formidler vi forskningsprojektene. Det är en post vi ofta lägger ut på Facebook och så länker vi in till nettsiden vår, där du kan läsa hela den. Det är en viktig formidlingsmöjlighet för oss, men det är också viktigt för vi kan putta skema vårt rätt in i forskningsartikelen. Så det är ingen lång vej efter att du har läst hur viktig det är med kraftforskning och hur viktig det är med framskritt, till du själv kan ta och ge pengar. Så den kunde vi inte ha en instantartikel på, för då hade vi inte fått den funktionen med skema rätt in. Då måtte du kanske länka, och så måtte du ut till nettsiden. Så där tänker jag att vi fortsatt måste bruke en länkepost. Men en post som detta, som är kraftchecken för män, 10 symptomer som män måste passa för, om de har de som måste gå till lägen, det är det vi vill förmiddla, den kunde kanske funka som en instantartikel, för vi vill mest möjligt få den här skivan ut till flest män. Och om en instantartikel ger oss högre tillgång på det, så kan vi putta den där, och så blir den borta, men samtidigt måste vi ha den på nettsiden också. Så det är en typ av sak vi kunde bruka andra medel till. Så allt avhänger av vad du vill uppnå med de olika posten. Och om du vet det, om du planlägger i den digitala strategin, så tror jag det blir enklare att veta på måttet på hvor du ska placera inholdet ditt och vad du ska göra med det, tänker jag. Tack för mig.